Kålltorp

I gemytliga Kålltorp är det lätt att trivas. Därtill har stadsdelen ett mycket trevligt läge med Renströmska parken, Skatås och Härlanda Tjärn som grannar.
De mysiga kvarterskrogarna skapar liv och rörelse och i Kålltorp hittar man även Bagaren & Kocken vilken är en av stadens bästa köksbutiker. Renströmska parken lockar med spontana picknickar och soliga dagar flockas traktens många barnfamiljer till Härlanda Tjärns badplats och den härliga lekplatsen vid Björcksgatan i hjärtat av stadsdelen.

Skatås
Kålltorp gränsar till Skatås – en stor sportanläggning med gym, frisbeegolfbana, fotbolls- och beachvolleybollplaner samt motionsslingor. Skatås Motionscentrum arrangerar flera utomhusaktiviteter och man hyr även ut kanoter.

Delsjöområdet
Det är även nära till Delsjöområdet som är ett stort naturområde med badstränder, fiskeplatser, golfanläggning, klättermiljöer, motionsspår, promenadstigar och mycket mer. När snön lagt sig förvandlas området till ett vinterparadis för pulkaåkning, skidturer, långfärdsskridskor med mera och Brudarebacken har knappliftar, servicebyggnad, konstsnöanläggning, servering och skiduthyrning.

Närservice
I Kålltorp hittar man Munkebäckstorget – ett charmigt femtiotalstorg med grönsakshandlare, Konsum och apotek. Storhandla gör man bäst på ICA Kvantum vid Munkebäcksmotet men även de mindre mataffärerna som ligger utspridda i stadsdelen har ett bra utbud.

Kommunikationer
Till och från Kålltorp tar man sig med spårvagn 1, 3 och 5 samt stombuss 17. Hållplatser finns vid Härlandavägen, Munkebäckstorget, Ättehögsgatan, Kaggeledstorget, Solrosgatan, Sanatoriegatan och Qvidingsgatan. För mer information, se Västtrafiks hemsida.

Barnomsorg
Kålltorp hör till Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning som administrerar 35 förskolor och 11 grundskolor. För mer information, se förvaltningens hemsida.

Historia
På det område som idag utgör stadsdelen Kålltorp låg förr i världen en by med samma namn. Byns anor går ända tillbaka till 1200-talet och den bestod av ett flertal gårdar vars öden man kan läsa om i olika historiska källor. Från och med 1600-talet är det särskilt två gårdar som omnämns i böckerna, nämligen Övergården och Nedergården.

Dessa gårdar har genom åren haft ett antal prominenta ägare. Till exempel ägde Sten Eriksson Lejonhufvud, svåger till självaste Gustav Vasa, Övergården. Dock lär han själv inte ha vistats så mycket där utan kunde på avstånd åtnjuta böndernas slit och släp.

Nedergården och Övergården förenades mot slutet av 1700-talet då John Fredrik Bauer köpte dem båda. Egendomen kom att utvecklas till en herrgårdsliknande anläggning och dess huvudbyggnad står kvar än i dag.

Villor, radhus och landshövdingehus
Vid början av 1920-talet ritade Albert Lilienberg en stadsplan för Kålltorp och i enlighet med denna upprättades ett så kallat egnahemsområde söder om Härlanda kolonin. Husen började stå klara 1924 och det var först och främst anställda vid järnvägen som köpte och flyttade in med sina familjer varför området kom att kallas för Järnvägsmannastaden.

När området öster om Munkebäcksgatan började byggas vid mitten av 1920-talet hade Lilienberg reviderat sin ursprungliga plan. Den norra delen skulle bestå av landshövdingehus och området söder om Stobéegatan domineras av villor.

För de familjer som flyttade in i landshövdingehusen på 1930-talet måste det ha känts som att komma till ett paradis. Tidigare hade man bott trångt och dåligt och med utedass på gården. Många vittnar om den gårdsgemenskap som växte fram bland familjerna och för hemmafruarna blev tvättstugan med sin kokgryta en social träffpunkt. Vicevärden tog emot hyrorna kontant, men hade även en annan viktig roll i sina ansträngningar att hålla ordning på områdets många barn.

1940- och 1950-talen
På 1940-talet började marken norr om Torpagatan – det vill säga den del som brukar kallas för Munkebäck – och söder om Virginsgatan att bebyggas med bostadshus i folkhemsstil. Kålltorpshemmet uppfördes 1954 och Härlanda kyrka, vilken ritades av den kände kyrkoarkitekten P Celsin, stod färdig 1958.