Kungshöjd

Kungshöjd är en gemytlig stadsdel som utgör kärnan där Haga, Linné, Vasastaden och innerstaden möts. Kort sagt, en lugn oas mitt i ett pulserande Göteborg.

I själva stadsdelen hittar man bland annat kaffebarer och tavernor med sydeuropeisk stämning och i väster ligger Esperantoplatsen där Språkcaféet har en solig uteservering. Strax österut breder gatstensbelagda Magasinsgatan med flera ut sig med sina kaféer, krogar och småbutiker och lite längre bort hittar man Kungstorgets härliga restaurangmiljö, saluhall och biograf.

Smultronställen
På andra sidan vallgraven finns det härliga grönytor att slå sig ner på. Ett annat smultronställe är den lilla planen uppe på bastionen Carolus Rex där man kan slå sig ner på en bänk och njuta av hänförande vyer över staden. Därtill utgör Södra Älvstranden mellan Operan och Kajskjul 8 en härlig promenadsträcka under årets alla årstider.

Närservice
Storhandla gör man bäst på ICA (Rosenlundsgatan) och Willlys (Hvitfeldtsplatsen). Dessutom är det nära till såväl Feskekôrka som Stora Saluhallen.

Kommunikationer
Kommunikationerna är de bästa tänkbara. Grönsakstorget och Domkyrkan är knutpunkter för flera spårvagns- och busslinjer och från Rosenlunds Färjeläge kan man ta Älvsnabben eller Älvsnabbaren över till Hisingen. För mer information, se Västtrafiks hemsida.

Barnomsorg
Kungshöjd hör till Centrums Stadsdelsförvaltning som administrerar ett stort antal grundskolor och förskolor. För mer information, se förvaltningens hemsida.

Historia
I norr breder Kungshöjd ut sig över berget Stora Otterhällans branter. Det var på toppen av Stora Otterhällan som kung Gustav Adolf sägs ha stått när han på 1600-talet pekade ut var den nya staden Göteborg skulle ligga.

Med tiden uppstod en trähusbebyggelse på berget och det var först och främst lite enklare folk såsom månadskarlar, tullenärer, packhuskarlar och hantverkare som slog upp sina bostäder här. Enligt den gamle göteborgshistorikern Carl Rudolf A. Fredberg ska miljön ha varit mycket pittoresk:
”Trästugor i rött och vitt och gult med vita fönsterramar och röda tegeltak. Runt omkring och mellan husen små väna trädgårdstäppor och hagar och överst på höjden en flaxande väderkvarn”.

En novemberdag 1804 gick elden lös och inom loppet av åtta timmar hade alla Stora Otterhällans hus brunnit ner till grunden. Husen byggdes dock upp igen och denna gång i sten för att undvika en ny storbrand.

Vid början av 1900-talet reglerades bebyggelsen och Stora Otterhällan fick en mer modern framtoning. En av de nya byggnaderna var Hasselblad Film AB:s filmateljé. Ateljén stod färdig 1919 och blev en av sin tids största och modernaste.

Kungshöjdens fastighetsaktiebolag
I söder letar sig stadsdelen uppför Lilla Otterhällan. Denna del låg länge i stort sett öde, men vid mitten av 1800-talet uppfördes här en arsenalsbyggnad av närmast borgliknande karaktär. I fyrtio år stod den mäktiga byggnaden där på toppen av berget innan det bestämdes att den skulle rivas. I samband med att det blev klart att regementet skulle flytta till Kviberg hade marken köpts upp av bryggaren Richard Grauers som 1895 bildade Kungshöjdens fastighetsaktiebolag vilket lät uppföra bostadskvarter med tegelhus i fem till sju våningar.

Kungshöjd domineras av bebyggelse från förra sekelskiftet. Några av de äldre byggnaderna finns dock kvar, inte minst Drottning Kristinas jaktslott som namnet till trots är ett litet före detta bostadshus uppfört i korsvirke 1731 av åkaren Lars Bryngelsson. Den stora branden tog dock huset i sitt rov och endast en del av murverket och stenfoten stod kvar. Resterna köptes upp av arbetskarlen Anders Olsson som lät uppföra ett nytt hus av sten.

På 1960-talet beslöts det att huset skulle rivas för att på dess ställe uppföra ett större nybygge. Rivningsförslaget vållade dock protester, och Kulturminnesföreningen Otterhällan bildades i syfte att försvara huset. Efter många om och men skonades huset, och man fick ihop medel för att flytta det till en friköpt tomt.