Kungsladugård

De många kaféerna, restaurangerna och småbutikerna ger Kungsladugård en levande småstadskänsla. En stad i staden med kontinental atmosfär.

Lägg där till den omedelbara närheten till Slottsskogen och det vackra älvinloppet vid Klippan och Röda Sten och det är inte svårt att förstå varför Kungsladugårdsborna älskar sin stadsdel. Den norra delen består av landshövdingehus medan den södra domineras av vackra radhus och villor byggda mellan 1920 och 1950.

Mariaplan
I hjärtat av Kungsladugård ligger Mariaplan, vida känt för sitt sjudande kafé- och restaurangliv och sin kontinentala stämning. Här finns även ett flertal butiker och även om inte sortimenten är de allra bredaste är det som saluförs alltid noga utvalt vare sig det gäller skor, böcker, leksaker, inredning eller retroprylar.

Plaskis och Gröna Vallen
Intill Mariaplan ligger plaskdammen Plaskis som när sommarvärmen slår till fylls av glada småbarn. Plaskis är även populärt under andra delar av året och när snön lagt sig frestar backen ner från Kungsladugårdsskolan med rolig pulkåkning. I Kungsladugård finns också Gröna Vallen – en stor öppen yta med fotbollsplaner och en fin lekplats som även är populär bland de lite större barnen.

Slottsskogen, Svaleboskogen och älvinloppet
I öster gränsar Kungsladugård till Slottsskogen – ett underbart rekreationsområde med djurpark, ringlande skogsstigar och härliga picknickytor – och i väster och söder breder Svaleboskogen ut sig med sin underbara natur och sitt rika fågelliv. Det är även nära till det vackra älvinloppet där man bland annat hittar uteserveringar, konsthallen Röda Sten och den välrenommerade fisk- och skaldjursrestaurangen Sjömagasinet.

Närservice
Kungsladugård har tre mataffärer och vid Mariaplan finns det surdegsbageri, konditori, delikatessbutik, 7-eleven med mera.

Kommunikationer
Till och från Kungsladugård tar man sig med spårvagn 3, 9 och 11. Hållplatser finns vid Vagnhallen, Ostindiegatan, Mariaplan, Sannaplan, Godhemsgatan, Klintens väg, Högsbogatan och Bokekullsgatan. För mer information, se Västtrafiks hemsida.

Barnomsorg
Kungsladugård hör till Majorna-Linnés Stadsdelsförvaltning som administrerar 8 grundskolor och 54 förskolor. För mer information, se förvaltningens hemsida.

Historia
Kungsladugård har fått sitt namn efter Älvsborgs slotts kungsgård. När Göteborg grundades på 1600-talet revs slottet och kungsgården och dess egendom tillföll landshövdingen i Västergötland. Gården användes som landshövdingens sommarresidens medan marken styckades upp i tomter som arrenderades ut för husbyggande. Egendomen införlivades med Göteborg på 1860-talet men det kom att dröja ända fram till 1917 innan stadsdelen Kungsladugård började byggas ut.

Landshövdingehusen
Landshövdingehusen uppfördes på uppdrag från å ena sidan privata byggherrar och å andra sidan stiftelser, föreningar och filantropiska bostadsaktiebolag som kommit till på initiativ från stadsfullmäktige. Bland dessa fanns till exempel Bostads AB Framtiden som 1917 lät bygga bostäder åt barnrika familjer samt HSB, vars kvarter

Svärdsliljan och Kärleksörten utgjorde föredömen för 1920-talets byggande av bostäder för vanliga familjer. Svärdsliljan visades också upp i samband med utställningen Göteborgshem.

Storgårdskvarter
Merparten av Kungsladugårds landshövdingehus är grupperade i så kallade storgårdskvarter med sammanhängande gårdsrum, något som var på modet inom 1920-talets stadsplanering. Dessa kvarter saknade den gårdsbebyggelse som tidigare varit vanlig men som förbjöds mot slutet av 1910-talet. Behovet av gårdshus var emellertid inte heller längre så stort då wc och andra moderna bekvämligheter numera fanns inne i husen. Under 1930-talet kom stadsplaneidealen att ändras och de yngsta landshövdingehuskvarteren i stadsdelen utgör exempel på funktionalismens vurmande för fristående huslängor.

Villor och radhus
Södra Kungsladugård bebyggdes i huvudsak med villor och radhus. Kungsladugårds egnahem uppfördes mellan 1922 och 1925, och på 1940-talet tillkom ett villaområde öster om Kungsladugårdsgatan.