Landala

I Landala kan man verkligen andas ut. Här uppe på höjden känns luften faktiskt lite friskare än i innerstan och parken med dess damm utgör ett trevligt inslag.
Trots lugnet är läget mycket centralt och det tar bara cirka en kvart att promenera ner till Avenyn.  Strax norrut breder Vasastaden ut sig med sina kaféer, mysiga kvarterskrogar och välrenommerade gourmetrestauranger.

Änggårdsbergen
Efter en kort promenad söderut är man framme vid skogsområdet Änggårdsbergens rand. Området är sedan 1975 klassat som naturreservat och har en storslagen och varierande terräng med bergsryggar, ljunghedar, tallskog, ädellövskog och tjärnar. Här finns också stigar att vandra på och från den högsta punkten har man en hänförande utsikt över Göteborgs västra delar.

Botaniska trädgården
I anslutning till Änggårdsbergen ligger Göteborgs Botaniska Trädgård, en trädgård som med sina 175 hektar är en av Europas största i sitt slag. Den anses också vara en av de ledande i världen och inrymmer cirka 16 000 olika arter.

Närservice
På gränsen till Vasastaden ligger Landala Torg där det finns Coop, grönsakshandlare, fiskbod, systembolag och apotek. Än närmare är det till Guldhedstorget där man bland annat hittar stans bästa blomsteraffär.

Kommunikationer
Kommunikationsmöjligheterna är mycket goda och Wavrinskys plats och Chalmers är knutpunkter för flera spårvagns- och busslinjer. För mer information, se Västtrafiks hemsida.

Barnomsorg
Landala hör till Centrums Stadsdelsförvaltning som administrerar ett stort antal grundskolor och förskolor. För mer information, se förvaltningens hemsida.

Historia
Under andra hälften av 1800-talet hade en stor del av landsbygdens obesuttna svårt att få arbete på jordbruken och sökte sig istället till städerna där industrierna växte fram i ett rasande tempo. Som ett resultat av den stora folkförflyttningen uppstod en prekär bostadssituation och i regel hänvisades man till de kåkstäder som börjat växa fram i städernas utkanter.

En sådan kåkstad var Landala. Här byggde fattiga arbetare upp enkla trähus på tomter som man arrenderade för en relativt billig penning. Husens standard var långt ifrån den bästa och lungsot och andra sjukdomar florerade. I samband med 1883 års införlivning med staden påbörjades emellertid en sanering och en stadsplan upprättades. Vatten- och avloppsledningar drogs och kåkarna ersattes med landshövdingehus.

Landala egnahem
Det var med kåkstäder som Landala för ögat som grosshandlaren Johan August Hertz 1900 motionerade i stadsfullmäktige angående byggandet av så kallade egnahem för arbetare och andra mindre bemedlade. Att ge möjlighet till lån så att folk kunde låta bygga sig goda hem sågs av många som en lösning på den svåra bostadssituationen.

Hertz fick gehör i stadsfullmäktige och 1905 tillsattes en beredning som pekade ut bland annat Landalabergen som en lämplig plats för ett egnahemsområde. Den nyligen tillträdde stadsingenjören Albert Lilienberg upprättade en plan som fastställdes 1911. 1913 påbörjades arbetet med att lägga gator och ledningar i Landalabergen och 1922 var området färdigställt.

Landshövdingehus vid Fyrverkaregatan
Marken mellan den gamla arbetarstadsdelen och egnahemsområdet förblev länge obebyggd. Vid slutet av 1920-talet började emellertid området längs nuvarande Fyrverkaregatan att bebyggas med landshövdingehus i tre storgårdskvarter.

Dessa kvarter präglades av tjugotalsklassicismens lätta formspråk och besmyckades med vackra staket, murar och förträdgårdar. I anslutning till kvarteren placerades en park med en liten damm. Vid mitten av 1930-talet kompletterades kvarteret Strandpiparen med ett stenhus utformat i utpräglad funkisstil.