Strömmensberg

Strömmensberg är en lummig liten stadsdel med utblick över staden. Närheten till naturen är en stor tillgång och med cykel eller spårvagn tar man sig snabbt in till city.

Strömmensberg är förmodligen uppkallat efter Olof Ström, brukspatron på Sävenäs säteri. Ström var kusin med Ostindiska kompaniets direktör Niclas Sahlgren och var själv en av kompaniets största intressenter.

På Ströms tid var den höjd som stadsdelen Strömmensberg ligger på obebyggd. Marken tillhörde landeriet Bagaregården vars västra delar började byggas på tiotalet efter en stadsplan utarbetad av Albert Lilienberg. Planen hade även avsett Strömmensberg där en bebyggelse som påminde om en medeltida borgstad skulle uppföras. Detta projekt genomfördes dock aldrig.

Göteborgs första punkthus
Mot slutet av trettiotalet riktades blickarna åter mot Strömmensberg och en ny stadsplan upprättades av arkitekten Gunnar Sundbärg. På grund av höjdens vindutsatta läge fick Sundbärg lägga stor möda på att gruppera husen på ett sådant sätt att de gav lä åt bostadskvarteren samtidigt som han strävade efter att skapa gårdar som var så soliga som möjligt.

Lösningen blev stora gårdar, kringbyggda av långa sammanhängande huslängor. På höjdens kullriga toppar var sådana längor dock inte möjliga att uppföra, så här placerade Sundbärg istället fristående så kallade punkthus som var de första av sitt slag i Göteborg. Bostadshusen kompletterades med en butikslänga vid uppfarten till Strömmensberg från Härlandavägen.

Ljus, luft och grönska
Den nya stadsdelen kom att prisas i media. Bland annat skriver man i Ny Tid sommaren 1944 att den:

”…rymma inga mörka gårdssprång eller dystra fattigkvarter. De äro idealiska för människor tvingade att tillbringa större delen av sitt liv inom en stads stenmassa”.

Strömmensberg blev genast en attraktiv stadsdel. Kanske var det för att man här fann ljus, luft och grönska – det vill säga de ingredienser i ett bostadsområde som funktionalismens förespråkare proklamerade för.

Mellan city och naturen
Strömmensberg har ett bra läge i staden och såväl city som Delsjöområdet ligger inom cykel- och promenadavstånd. Delsjöområdet är ett stort naturområde med badstränder, fiskeplatser, golfanläggning, klättermiljöer, motionsspår, promenadstigar med mera och när snön lagt sig förvandlas det till ett vinterparadis för pulkaåkning, skidturer, långfärdsskridskor med mera. Brudarebacken – Delsjöområdets eget fjäll – har knappliftar, servicebyggnad, konstsnöanläggning, servering och skiduthyrning.

Skatås
Strax sydost om Strömmensberg ligger Skatås – en stor sportanläggning med gym, frisbeegolfbana, fotbolls- och beachvolleybollplaner samt motionsslingor. Skatås Motionscentrum arrangerar flera utomhusaktiviteter och man hyr även ut kanoter.

Bagaren & Kocken och Kulturhuset Kåken
På andra sidan spårvägen hittar man Bagaren & Kocken – en av stadens allra bästa köksbutiker – och lite längre bort ligger före detta Härlanda Fängelse där Kulturhuset Kåken öppnat med bibliotek, kafé med mera. Kåken har ett gediget kulturprogram med bland annat vernissage, filmvisningar, föreläsningar och sagostunder och till deras öppna förskola kan man komma som man vill.

Närservice
Storhandla gör man bäst på ICA Kvantum i grannstadsdelen Munkebäck men även Tempo-butiken på Sofiagatan har ett bra utbud. Dessutom är det nära till Munkebäckstorget – ett charmigt femtiotalstorg med grönsakshandlare, Konsum och apotek.

Kommunikationer
Till och från Strömmensberg tar man sig med spårvagn 1 och 3, stombuss 17 samt buss 62. Hållplatser finns vid Härlandavägen, Tomtebacksgatan, Kransen, Lefflersgatan och Strömmensbergsstigen. För mer information, se Västtrafiks hemsida.

Barnomsorg
Strömmensberg hör till Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning som administrerar 35 förskolor och 11 grundskolor.

Haga

Haga är en av Göteborgs äldsta stadsdelar och redan ett tjugotal år efter det att staden grundats uppstod här en liten bebyggelse bestående av låga, glest liggande trähus. De första invånarna var först och främst båtkarlar och andra som på något sätt hade anknytning till hamnarna och varvsanläggningarna vid Masthugget.

Bagaregården

Namnet Bagaregården härstammar troligtvis från den bagare som en gång i tiden ägde landeriets herrgårdsliknande anläggning. Om denne bagare vet man lite och istället är nog källarmästare Johan Minten den mest berömda av Bagaregårdens ägare. Minten var född i Tyskland, men kom redan som tjugotvååring till Göteborg och vid mitten av 1700-talet tog han över Bagaregården för att öppna krog.

Lorensberg

Lorensberg har fått sitt namn efter Lorens Peterson som vid mitten av 1700-talet drev ett litet jordbruk i området. 1823 sålde Lorens arvingar marken till vinhandlare Ewers, som av staden fick rättigheten att driva värdshus mot att han upplät sin park och trädgård som promenadstråk åt stadens societet.

Gamla Masthugget

Masthuggsbergen började bosättas under 1700-talet av fattigt folk som slog upp enklare kojor. Från och med början av 1800-talet fick området en mer fast bebyggelse i och med att klampare, brädgårdsarbetare och andra som hade med de växande verksamheterna nere vid hamnen att göra byggde sig hus här.

Inom Vallgraven

Staden anlades på 1620-talet med vallar, vallgrav och pålverk som skydd mot hotande fiendemakter och stadsplanen var inspirerad av de holländska stadsbyggnadsidéerna med tre kanaler som delade in området i fem kvarter.