Områden

Varje hem, varje hus och varje område i staden har sin historia och unika karaktär.  

Haga

Haga är en av Göteborgs äldsta stadsdelar och redan ett tjugotal år efter det att staden grundats uppstod här en liten bebyggelse bestående av låga, glest liggande trähus. De första invånarna var först och främst båtkarlar och andra som på något sätt hade anknytning till hamnarna och varvsanläggningarna vid Masthugget.

Bagaregården

Namnet Bagaregården härstammar troligtvis från den bagare som en gång i tiden ägde landeriets herrgårdsliknande anläggning. Om denne bagare vet man lite och istället är nog källarmästare Johan Minten den mest berömda av Bagaregårdens ägare. Minten var född i Tyskland, men kom redan som tjugotvååring till Göteborg och vid mitten av 1700-talet tog han över Bagaregården för att öppna krog.

Lorensberg

Lorensberg har fått sitt namn efter Lorens Peterson som vid mitten av 1700-talet drev ett litet jordbruk i området. 1823 sålde Lorens arvingar marken till vinhandlare Ewers, som av staden fick rättigheten att driva värdshus mot att han upplät sin park och trädgård som promenadstråk åt stadens societet.

Gamla Masthugget

Masthuggsbergen började bosättas under 1700-talet av fattigt folk som slog upp enklare kojor. Från och med början av 1800-talet fick området en mer fast bebyggelse i och med att klampare, brädgårdsarbetare och andra som hade med de växande verksamheterna nere vid hamnen att göra byggde sig hus här.

Inom Vallgraven

Staden anlades på 1620-talet med vallar, vallgrav och pålverk som skydd mot hotande fiendemakter och stadsplanen var inspirerad av de holländska stadsbyggnadsidéerna med tre kanaler som delade in området i fem kvarter.

Johanneberg

Johanneberg ligger delvis på mark som tillhörde landeriet Gibraltar. På 1880-talet övertog Göteborgs stad en del av marken för att där anlägga den arbets- och försörjningsanstalt som i folkmun kom att kallas för ”Bracka”. Förutom Bracka förblev området lantligt och först på 1910-talet fastställdes en första stadsplan signerad dåvarande stadsingenjör Albert Lilienberg.

Kungshöjd

I norr breder Kungshöjd ut sig över berget Stora Otterhällans branter. Det var på toppen av Stora Otterhällan som kung Gustav Adolf sägs ha stått när han på 1600-talet pekade ut var den nya staden Göteborg skulle ligga.

Kungsladugård

Kungsladugård har fått sitt namn efter Älvsborgs slotts kungsgård. När Göteborg grundades på 1600-talet revs slottet och kungsgården och dess egendom tillföll landshövdingen i Västergötland. Gården användes som landshövdingens sommarresidens medan marken styckades upp i tomter som arrenderades ut för husbyggande.

Kålltorp

På det område som idag utgör stadsdelen Kålltorp låg förr i världen en by med samma namn. Byns anor går ända tillbaka till 1200-talet och den bestod av ett flertal gårdar vars öden man kan läsa om i olika historiska källor. Från och med 1600-talet är det särskilt två gårdar som omnämns i böckerna, nämligen Övergården och Nedergården.

Landala

Under andra hälften av 1800-talet hade en stor del av landsbygdens obesuttna svårt att få arbete på jordbruken och sökte sig istället till städerna där industrierna växte fram i ett rasande tempo. Som ett resultat av den stora folkförflyttningen uppstod en prekär bostadssituation och i regel hänvisades man till de kåkstäder som börjat växa fram i städernas utkanter.