Byggnadsstilar

Genom åren har olika stilar dominerat byggandet i Göteborg. Alla med egen identitet och unikt uttryck.

Sekelskiftesstil

Byggnadens uttryck skulle vara enklare och fasaden var ofta av natursten, eller tegel. Även dekorationer utgjordes av natursten, eller grå cement för att efterlikna sten. Ljust putsade och stenimiterande fasader förekom också, de var grovt spritputsade med dekorationer av slätputs i samma kulör. Ju högre standard ett hus hade desto mer dekorerad var fasaden.

1800-talet

Stilen är i stort det samma som Frankrikes Empir. Arkitekturen är enkel och klassicistisk med symetriska fasader. Karl Johansstilen blev populär över hela Sverige eftersom den lämpade sig väl för träbyggande. De finare timmerbyggnaderna kläddes under perioden med slät panel och målades i milda kulörer som grått, gult eller svagt mossgrönt.

Jugend

Den nya stilen spreds snabbt och dominerade vid början av 1900-talet arkitekturen i hela Europa på ett sätt som klassicismen gjort hundra år tidigare. Jugendstilen kom att utveckla särpräglade nationella och regionala former och kallades Art Nouveau i Frankrike och Modern Style i England.

Nationalromantik

Detta gällde både för materialval och för formspråk. Lokala material och byggnadssätt framhävdes, i och med järnvägens utbyggnad fanns också större möjlighet att transportera tegel från inlandets tegelbruk till de större städerna. Bruket av natursten som fasadelement blev populärt vilket bidrog till stenindustrins modernisering. 

Tjugotalsklassicism

Med kooperativa bostadsföreningar som byggherrar fanns nu möjligheten att planlägga hela kvarter i ett sammanhang istället för ett hus i taget. Samtidigt blev den goda bostadens utformning en viktig fråga i hela samhället och en utredning gjordes: "Praktiska och hygieniska bostäder". Husen byggdes ofta under stor prispress men med stor omsorg om material och utformning. 

Funkis

Den 16 maj 1930 slogs dörrarna upp för Stockholmsutställningen där det senaste inom arkitektur och inredning visades upp. Utställningen förebådade en ny tid – en tid för ett modernt livsmönster, för nya vanor. En tid för stålrörsmöbler, rostfria diskbänkar, neonljus, varor som gick att stapla, butiker med glasade diskar med mera.

Folkhemsarkitektur

Sverige började reformeras. Vi fick bättre pensioner, barnbidrag, sjukförsäkringar, fria skolmåltider med mera samtidigt som det generella välståndet ökade i rasande fart. Vi fick också rätt till en tre veckors semester då vi gärna reste land och rike runt med bil eller tåg. Vi började även resa till andra och varmare länder. 1955 landade det första svenska chartrade flygplanet på Mallorca.

Landshövdingehus

Den snabba befolkningstillväxten skapade en väldig bostadsbrist. Situationen var särskilt allvarlig bland arbetarhushållen, vilka ofta fick tränga in sig i fuktiga källarutrymmen, små vindar eller slarvigt ihopsnickrade hyreskaserner. Läkare och andra som kom i kontakt med denna nöd reagerade.