Arkitekt Nils Olsson Med Valhallabadet på sin verklista

Nils Olsson var en ”makalöst produktiv arkitekt” (Caldenby, Linde Bjur & Ohlsson 2006, s. 16) som verkade i Göteborg från 1920-talet fram till sin död 1951. Just nu förmedlar vi fyra lägenheter i olika hus som arkitekt Nils Olsson ritat. I samband med detta har vi skrivit en text om honom och längst ner i artikeln finns länkar till de lägenheter som nu är till försäljning.  

De tidiga verken andas 1920-talsklassicism

Till de tidiga verken, som andas 1920-talsklassicism, hör Kungsgatan 5 (1928): bostadshus med ateljéer och restaurant, varav den utskjutande ateljédelen på sin tid beskrevs som en skyskrapa. (ibid. s.44) Flerbostadshus i tegel med drag av 1920-talsklassicism av Olsson återfinns även i Linnéstaden – Olivedalsgatan 16 och 20 (1930), i Johanneberg – Pontus Wiknersgatan 3 (1929) samt i Örgryte – Jakobsdal (1928-1932). De senare, ett område med fyra storgårdskvarter efter en plan av Albert Lilienberg 1924, är typiska för mellankrigstidens borgerliga kvarter med sitt röda tegel, portiker i sten och kopparklädda burspråk. (ibid., s. 234)

Ett område i Göteborg där Olssons tidiga arkitektur tagit sig starkt uttryck är Örgryte trädgårdsstad. Olsson var både initiativtagare till exploateringen och arkitekt till många av husen, däribland Olsagården, Danska vägen 13 (1921) där han själv bosatte sig, samt radhuslängan i fonden av Tandåsplatsen (1924). (ibid. s. 222-223) Albert Lilienberg utarbetade bebyggelseplanen på Olssons initiativ. Örgryte trädgårdsstad ritades med den engelska trädgårdsstadsplaneringen som förebild och tanken var att de boende skulle äga sin tomt och sin bostad och målgruppen var en välbeställd medelklass. (Wikipedia 2010, december 13)

Åren 1925-1931 ritade Olsson även ett flertal villor vid Överåsgatan i Örgryte, däribland villan i gatans fond, där arkitekten själv bodde under en period. (Caldenby, Linde Bjur & Ohlsson 2006, s. 222)
Byggnader i 20-talsklassicistisk stil av Olsson återfinns även i Änggården – Radhus Carl Skottsbergs gata 2-20 (1921) samt kv Lövkojan mellan Torild Wulffsgatan och Håbergsstigen (1922-1923). (ibid., s. 146-148)

Ett flertal biografer i funkisstil

Nils Olssons senare verk, tillkomna under 1930- och 1940-talen, talar funktionalismens tydliga språk. Till dessa senare verk hör ett par av Kungsportsavenyens bostadshus med biografer och affärslokaler i
bottenvåningarna. Byggnaderna var några av de första att ersätta de gamla stenhusen från 1800-talet med trädgårdar framför, och så påbörjades avenyns omvandling till affärs- och nöjesgata. (Nyström 2009)

En av biograferna på Kungsportsavenyen av Nils Olssons hand som fortfarande är i bruk är Bio Royal (1940) – numera Bio Roy – med sina 500 platser på Kungsportsavenyn 45. Olsson ritade även den något större biografen Aveny (1939) på Kungsportsavenyn 25. (ibid. , s. 76-78) Också bostadshuset på Kungsportsavenyen nr 14 är Olssons verk. (Nyström 2009)
Två andra biografer som även de har Nils Olsson som upphovsman är den funktionalistiska f d biografen Kaparen (1939-1940) vid Stigbergstorget (ibid., s. 156), samt Bio Capitol (1941) på Skanstorget 1. (Wikipedia 2011, december 15)

Valhallabadet

Den mest prominenta av Olssons byggnader är kanske Valhallabadet, en byggnad som medaljbelönades på olympiaden i arkitektur 1948. Byggnaden slutfördes 1956 av Gustaf Samuelsson, sedan Olsson avlidit 1951. Nytt med Valhallabadet var att det, liksom andra badhus uppförda vid denna tid, inriktades mer mot simsport och rekreation än enbart renlighet. (ibid., s. 102-104) När det stod klart var det Sveriges största och modernaste badhus. (Wikipedia 2010, oktober 28)

Författad av Sanna Bergman Svärd, arkitekt

Läs mer:
Caldenby, Claes, Linde Bjur, Gunilla & Ohlsson, Sven-Olof (2006). Guide till Göteborgs arkitektur.
Nyström, Maria (2009). Funktionalismen kommer till avenyn.

Just nu förmedlar vi fyra lägenheter i olika hus som arkitekt Nils Olsson ritat.

Länk: Påskbergsgatan 9 

Länk: Jättegrytsgatan 2 A

Länk: Rosengatan 9

Länk: Carlandersplatsen 2