I Johanneberg bor man centrumnära, men ändå lugnt och avskilt. Stadsdelen präglas av de gröna lungorna men här finns också trevliga kaféer och kvarterskrogar.
logotype

Johanneberg 

I Johanneberg bor man centrumnära, men ändå lugnt och avskilt. Stadsdelen präglas av de gröna lungorna men här finns också trevliga kaféer och kvarterskrogar. Nedre Johanneberg domineras av slutna storgårdskvarter i framförallt tjugotalsklassicistisk stil medan Övre Johanneberg är ett utpräglat funkisområde med fristående huslängor. Längst i söder – Almedal, Fredriksdal med flera – är miljön mer småskalig och bebyggelsen består först och främst av villor och landshövdingehus.

 

Kaféer och restauranger

Johanneberg har ett centralt läge i staden med sjudande restaurangmiljöer såsom Avenyn, Södra Vägen och Vasastaden inom kort gångavstånd. Men även själva stadsdelen har mycket att erbjuda och här finns flera trevliga kaféer och kvarterskrogar. Allt från lite enklare ställen för en öl, en pubtallrik och en TV-sänd fotbollsmatch till välrenommerade Thörnströms Kök.

De många parkernas stadsdel

Något som verkligen bidrar till Johannebergs trivselfaktor är de många gröna lungorna och i parker såsom Carlanderska parken, Johannebergs kyrkopark samt Näckrosdammen kan man slå sig ner i gräset med en filt, en bok och take away kaffe från någon av de närliggande kaféerna. Vid Johannebergskyrkan finns också en stor lekplats med bland annat gungor och en massa leksaker.

Historia

Johanneberg ligger delvis på mark som tillhörde landeriet Gibraltar. På 1880-talet övertog Göteborgs stad en del av marken för att där anlägga den arbets- och försörjningsanstalt som i folkmun kom att kallas för ”Bracka”. Förutom Bracka förblev området lantligt och först på 1910-talet fastställdes en första stadsplan signerad dåvarande stadsingenjör Albert Lilienberg.

Nedre Johanneberg

Den del som kallas för Nedre Johanneberg började byggas 1924 med tegelhus utformade i tjugotalsklassicistisk stil. Stadsplanen var typiskt för Lilienberg med så kallade storgårdskvarter och oregelbundna gatu- och gårdsrum.

Göteborgs första funkisområde

Ett flertal av de hus som byggdes i Nedre Johanneberg under 1930-talet präglades av funkisen, och när utbyggnaden vid mitten av decenniet nådde Övre Johanneberg hade den nya stilen slagit igenom fullt ut. Stadsplanen ritades om och 1937 började Övre Johanneberg att byggas ut med friliggande lameller med stora luftiga ytor mellan huskropparna.

Det var en mycket strikt plan med detaljerade riktlinjer. Avstånden mellan husen skulle vara 45, husbredden 13, taklisthöjden 20-25 och taklisten 3 meter. Inga branta takfall fick förekomma och inga fönster fick sättas utanför husens fasadliv. Vidare skulle husen uppföras i sten med ljusa kulörer. Detta är bakgrunden till att Övre Johanneberg fick en så enhetlig karaktär trots att många olika fastighetsägare, byggherrar och arkitekter var involverade i uppförandet.

Bebyggelsen var i mångt och mycket i linje med funktionalisternas programförklaring och Uno Åhrén – stadsplanechef mellan 1932 och 1943 – var så pass belåten att han själv flyttade in i en lägenhet högst upp på Rosensköldsgatan 11. Idag betraktas Övre Johanneberg som synnerligen kulturhistoriskt intressant då det utgör Göteborgs första och samtidigt mest utpräglade funkisområde.

Göteborgs yngsta landshövdingehus

Områdena längst i söder – det vill säga Almedal, Fredriksdal med flera – byggdes ut mellan 1913 och 1950. Här återfinns några av stadens allra yngsta landshövdingehus samt vackra byggnadsverk såsom Buråsskolan och före detta Örgryte Epidemisjukhus.

Stadsdelar