Gamlestaden
Under Sten Sture den äldres tid uppmanades staden Lödöses borgare att bosätta sig vid Säveåns mynning. Här grundades år 1473 staden Götaholm. Namnet föll dock inte borgarna i smaken, och strax döptes staden om till Nya Lödöse. Staden växte snabbt och blev en viktig handelsplats. Den kom också att bli en central pusselbit i Gustav Vasas strävande att bygga upp Sverige. Dess historia är full av dramatik. Stadens roll som central handelsplats vid Göta älv retade danskarna, vilka vid flera tillfällen belägrade och lät bränna ner den. Den slutgiltiga nådastöten stod dock inte danskarna för. 1621 grundade Gustaf II Adolf Göteborg, och några år senare tvingades Nya Lödöses invånare att flytta dit.
Området kring Säveåns mynning kom nu istället att användas som betesmark för göteborgarnas kreatur. Flera landerier etablerades, bland annat Marieholm, Waterloo, Bellevue och Ånäs. Ånäs är särskilt intressant. Det var nämligen här som Gamlestadens historia som svenskt industricentrum började.
Vid mitten av 1800-talet grundade firman Alex Barclay & C:o sitt spinneri vid Ånäs. Starten var knackig, men efter det att Johannes Johansson och Christoffer Carlander år 1880 tog över fabriken påbörjades en kraftig expansion. Vid förra sekelskiftet hade Gamlestadens Fabriker, som de kallaade verksamheten, 1500 anställda och var Skandinaviens största bomullsfabrik.
Gamlestadens Fabriker har en nära anknytning till stadsdelens nästa industrijätte – Svenska Kullagerfabrikerna. Det var nämligen så att Sven Wingqvist, en av ingenjörerna, hade uppmärksammat problemet med textilmaskinernas kraftöverföring. För att komma till bukt med problemet konstruerade Wingqvist ett nytt sorts kullager. Hans konstruktion stannade emellertid inte i textilfabrikens verkstad, utan kom att ge upphov till en ny verksamhet – kullagertillverkning. Det hela började i liten skala 1907 med 15 anställda och med 100 000 kronor som startkapital, men SKF började snart att växa i en väldig fart.
Utvecklingen bland fabrikerna i Gamlestaden skapade ett stort behov av bostäder för de anställda. Till en början löstes bostadsfrågan genom att man flyttade hit bostadsbaracker från Landala, men vid sekelskiftet började man bygga nya bostadshus i sten. 1913 upprättade stadsingenjör Albert Lilienberg upprättade en plan för en ny stadsdel, och några år senare kom bostadsbyggandet i Gamlestaden i gång på allvar med framförallt landshövdingehus i storgårdskvarter.
Många av bostadshusen kom till genom att de anställda bildade bostadsföreningar, vilka ofta stöddes av företagen. Stadsdelen kom tidigt att domineras av SKF som under 1910-talet lät uppföra kvarteren Laken, Långan och Koljan åt sina arbetare. För företagets tjänstemän byggdes bostäder i stadsdelen Bagaregården.
Gamlestadens stora industriarbetarbefolkning lade tidigt grunden för fackligt engagemang och föreningsliv. Här startades till exempel stadens första hyresgästförening 1917 i protest mot de höga gasavgifter SKF tog ut i de bostäder de förvaltade.
Läs mer
Stadsdelar
